“Skål för gängkrig”
Gängkriminalitet och organiserad brottslighet finansieras i stor utsträckning av försäljning av olika narkotikaklassade preparat, detta både nationellt och internationellt.
Narkotikaförsäljning kopplas ofta till organiserad brottslighet, gängkriminalitet, terrororganisationer och drogkarteller. Flera källor visar på att narkotikaförsäljning är en stor del av inkomsten för dessa organisationer. I bara stockholm finns över 50 kriminella gäng vars största inkomstkälla är cannabisförsäljning. Ett annat exempel är terrordådet i madrid 2004 där 193 personer dog och över 2000 personer skadades, var helt och hållet finansierat av droghandel.
En annan sida i denna problematik är dödligt våld. Stora delar av det kokain som säljs i europa kommer från Mexiko. Mellan åren 2006-2018 skedde det ca 12500 – 150000 mord som kan kopplas till organiserad brottslighet. Det betyder att det skedde ca 35 mord per dag under de 12 åren. Dessa siffror exkluderar desutom de 73000 personer som fortfarande saknas. I Sverige dog 61 personer under 2022 i samband med skjutningar. Enligt polisens egna källor är dessa skjutningar framförallt relaterade till gängkriminaliteten.
“Det finns inga omfester, bara om-fattande hjärnskador”
Vid användning av narkotika påverkas kroppens egna belöningssystem, vilket även kan resultera i bestående strukturella förändringar. Det ökar även risken för psykisk ohälsa.
Narkotika använder sig av samma fysiologiska mekanismer som kroppens egna belöningssystem. Den behagliga känslan som uppkommer vid användning av narkotika sker därför ofta genom att det kroppsegna belöningssystemet överstimuleras och kan med tiden rubbas. Detta kan leda till ett kemiskt eller psykologiskt beroende, i ett försök att slippa obehaget som uppstår när belöningssystemet inte är aktiverat.
Även om en inte hamnar i ett beroende kan narkotika bidra till psykisk ohälsa, alternativt öka en redan existerande nedstämdhet. Med tiden kan upprepad narkotikaanvändning bland annat leda till passivitet, brist på motivation och en känsla av meningslöshet. Det ökar även risken för psykos och depression.
“Hipp Hipp, barnarbete!”
Alla barn har rätt att växa upp i en drogfri miljö, tyvärr ser det dessvärre inte ut så för alla. Ofta används barn som arbetskraft vid både framställning och försäljning av narkotika. Det är något som försätter barnen i fara, utsätter dem för hälsorisker och gör att det fastnar i gängkriminalitet.
Smuggling, försäljning och framställning av kokain är mycket hänsynslöst. Ofta använder producenterna barn som arbetskraft. Detta gör att barnen ofta fastnar i kriminella liv, som är svåra att ta sig ur. I Sverige förekommer även barn inom de kriminella nätverken där de utnyttjas som arbetskraft för att hantera och sälja droger.
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att växa upp i en drogfri miljö. I hem där droger finns tillgängligt far ofta barn illa. Ofta som resultat av att narkotikaklassade substanser förekommer vid våld i nära relationer.
Pengar som cirkulerar på grund av droghandeln påverkar även befolkningen i de allra fattigaste länderna i världen. Narkotikaproduktionen genererar organiserad brottslighet, vilket korrumperar länderna. Detta gör det svårt att bekämpa barnarbete och fattigdom.
“Ingen regnskog, inget problem!”
Framställning och användning av narkotika leder till stor miljöförstörelse. Allt från att plantorna kräver många km² skövlad regnskog till att kemikalier och bekämpningsmedel förorenar marker och vattendrag.
Framställning och användning av narkotika leder till miljöförstörelse. Ett exempel på narkotikarelaterade miljöförstörelse är kokainodlingarna som konstant kräver ny mark. Dessa plantor kan endast odlas på samma mark 3-4 skördar, därför skövlas regnskog för att skapa nya områden. Det finns beräkningar som visar på att för varje gram kokain som framställs skövlas ca 4 kvadratmeter regnskog.
Även bekämpningsmedel och andra kemikalier som används vid framtagningen av narkotika hamnar i avlopp, floder och åar. Dessa restprodukter påverkar både växt- och djurlivet samt andra odlingar påverkas när gifterna hamnar på åkrar. Människor som jobbar med att hantera produkten riskerar även att fara illa av att vistas i den toxiska miljön.
“Jag kan sluta när jag vill!”
Oavsett om det är medvetet eller ej så kan användning av både narkotikaklassade och icke-narkotikaklassade preparat vara svåra att sluta använda.
Upprepad användning eller beroende påverkar både individen och samhället i stort i form av olyckor och sjukfrånvaro. Personens narkotikaanvändande kan påverka studier, arbetsliv och intressen negativt. Även familj, vänner, arbetskamrater och generellt ens sociala nätverk berörs.
En del personer klarar att sluta använda narkotika självständigt, medans andra behöver hjälp. Nedan finner du några olika resurser:
- 1177-https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-skadligt-bruk
- Droghjälpen – https://droghjalpen.se/
- Anonyma narkomaner – https://www.nasverige.org/
- Föräldraföreningen mot narkotika – https://fmn.se/
